Projektet Överdrivet dataspelande

Mellan 2014 – 2017 arbetade jag som projektledare i ett arvsfondsprojekt som hette Överdrivet dataspelande. 

Projektet ägdes av Spelberoendes förening i Göteborg. Det hade länge funnits en medvetenhet i föreningen att anhöriga och datorspelande ungdomar behövde hjälp. Föreningen hade fått många samtal av oroliga föräldrar som var i behov av stöd. Målet med projektet har främst varit att skapa en dialog mellan anhöriga och datorspelare för att dessa skulle få en förståelse för varandra och lösa upp konflikter som uppstått på grund av spelande.

Insatserna byggde på öppna kvällsmöten samt enskilda samtal, enskilt eller i familj. Jag erbjöd ca 500 enskilda eller familjesamtal samt hade ca 1200 deltagare på kvällsmötena. Förutom de enskilda mötena med hjälpsökande arbetade jag uppsökande ute på skolor och med andra intressenter som tog kontakt med projektet. Vi höll i 90 föreläsningar för ca 4000 deltagare.

Mycket av dagens arbete bygger vidare på de erfarenheter jag fått ifrån de cirka 300 unika hjälpsökande jag mötte. Av dessa var 120 hjälpsökande ungdomar i åldrarna:

15–18 år – 19 % 

19–22 år – 32 %

23–26 år – 27 %

27-uppåt – 22 %

Från start genomsyrades projektet av delaktighet och lyhördhet. För att få förståelse för målgruppens intryck av projektet fördes dialog. Dialog samt öppenheten för synpunkter och tankar som medförde att vi tillsammans berikades med kunskap. Innan projektslut gjordes en utvärdering till samtliga individer som varit i kontakt med arvsfondsprojektet. 500 individer valde att svara på enkäten. Ur svaren upplevde många att bemötandet varit både lärorikt och kunskapsgivande. Många anhöriga fick med sig nyttiga tips och användbara verktyg för att kunna hjälpa sig själva och sitt barn. De professionella beskrev att de fick verktyg som de sedan kunde använda i sitt dagliga arbete.

De hjälpsökande upplevde att andra personers tankar och erfarenheter om problemet var givande. Just att stödet och tipsen kom från andra spelare och anhöriga var betydelsefullt. Tillhörighet, gemenskap och att få träffa andra i verkligheten var viktiga delar under processen till ett spelfriare liv.

Spelproblem i fokus

Här berättar jag om arbetet med projektet. Jag delar med mig av mina erfarenheter kring problematiken och vad jag anser behöver arbetas vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Citat från utvärderingen

”Bra upplägg med projektledare som förmedlar kunskap och erfarenhet utifrån möte med människor som fastnat i överdrivet dataspel, samt personliga erfarenheter från de personer som har haft problem med överdrivet dataspel.” 

”Jag har tyckt att det har varit bra. Man blir bemött på ett seriöst vis och har seriösa samtal ang. spelande. Personligen var det väldigt givande att höra andras berättelser och upplevelser för att senare reflektera dem med mitt eget spelande, vilket har gjort att jag synnerligen spelar mindre.”

”Tarja är en uppskattad coach och föredragshållare, bl.a. för hennes personliga engagemang i ämnet samt hennes trovärdighet och teoretiska kompetens, hennes stora praktiska erfarenhet samt förmåga att bjuda in åhörarna till diskussion.”

”Tarja är en fantastisk människa som bemötte mig, min son och ex make i detta. Hon gav oss nycklar till att kunna bryta beroendet och se bakom varför man isolerar sig vid skärmen. Hoppas verkligen det kommer finnas ekonomi till att hon och teamet får jobba vidare, dom behövs för samhället!”

”Att det finns möjlighet att hjälpa, men inget går fort och enkelt. Välkomnade och kunnig personal som gav mycket information om ett viktigt ämne. Att få dela i grupp gav dessutom ännu mer.

”Att konversera med människor med liknande situation och bakgrunder samt deras anhöriga och personal var väldigt givande. Mina egna reflektioner på vad som sades ledde till personlig utveckling till det bättre.”

Scroll to Top